HISTORISK BAKGRUND
Normbrytande funktionsvariationer - fokus på fysisk rörlighet
Viktiga årtal med rättigheter och lagar
1945 - fick alla inom fattigvården rösträtt. Detta innefattade många med normbrytande funktionsvariationer eftersom dessa ofta var utan jobb och utsatta.
1955 - blev insulin kostnadsfritt för folk med diabetes.
1968 - hade alla barn i Sverige skolplikt oavsett funktionsvariation.
1968 - kom omsorgslagen med nya rättigheter för dem med normbrytande funktionsvariation.
1975 - lagen om tvångssterilisering, som innefattade vissa med normbrytande funktionsvariationer avskaffades.
1981 - erkände riksdagen teckenspråk som dövas första språk.
1989 - omyndighetsförklaringen avskaffades och alla som var 18 år eller över fick rösta i Sverige.
1994 - kom assistansreformen.
1999 - började den första diskrimingeringslagstiftningen som involverade normbrytande funktionsvariationer att gälla.
(Nordiska Museets hemsida, 2015)
Förintelsen
I det nazistiska Tyskland under 30- och 40-talen så uppskattar man att omkring en miljon människor med någon typ av funktionsvariation antingen mördades, utnyttjades eller steriliserades. Minst 275 000 mördades enbart på grund av sin normbrytande funktionsvariation. Personer med många olika funktionsvariationer utsattes, bland annat deprimerade, blinda och rörelsehindrade. Enligt den nazistiska ideologin var de alla oönskade i samhället och ett hot mot det starka tyska folket (Forum för levande historia, 2015).
Ord och språk
Vilket språk vi använder och vilka ordval vi gör bidrar till hur våra tankar formas och hur vi bemöter olika människor.
Så med det mer normbrytande synsättet idag används bl.a. orden funktionsvariation och funktionsskillnad när en syftar på en person med en normbrytande funktionsvariation. Istället för rullstolsbunden används ordet rullstolsburen då personen ifråga inte är bunden vid sin stol utan det är ett redskap för att ta sig fram.
Funktionshindrade, funktionsnedsatta eller handikappade är ordval som använts tidigare och som fortfarande används. Ordvalen indikerar tydligt hur vi ser på människan ordet syftar på, som nedsatt och hindrad i samhället eller snarare att samhället hindrar personen ifråga. Innan dessa ordval användes även ord som efterbliven, imbecill, krympling, invalid, vanför m.m.
Boende och institutioner
Fram till slutet av 1900-talet fanns stora institutioner för personer med normbrytande funktionsvariationer. Livet på dessa institutioner var ofta enformigt och torftigt. Personalen tog allt för ofta inte hänsyn till de boendes behov och omsorgen var i många fall bristfällig.
Från mitten av 1990-talet fick kommunerna ansvar för att ordna boende i egna bostäder, gruppbostäder eller servicehus för personer som var i behov av stöd i vardagen. Tack vare assistansreformen 1994 med rätt till personlig assistans så ökade möjligheterna till självbestämmande markant för de som var i behov av assistans (Psyktriatiska Museets hemsida, 2015).
Infrastruktur
Inte förrän år 1966 kom den första benämningen om en skälig tillgänglighet i allmänna lokaler. 1977 beslutades i Riksdagen att allmänna lokaler m.m. skulle byggas helt tillgängliga från början. 1989 skulle lokaltrafiken ha varit anpassad för alla och 2010 skulle hinder på allmänna platser varit borta. Detta är ännu inte uppfyllt men trots det försöker politiker idag minska kraven på tillgänglighet. Dock finns “funktionshinderrörelsen” som motpol och försöker få igenom en lag om diskriminering på grund av otillgänglighet.
Skolan
Det tog mer än 100 år från det att den allmänna folkskolan instiftades tills det att alla barn fick skolplikt. Personer med normbrytande funktionvariationers historia är som sagt kantad av förtryck och orättvisa, i detta fallet med regleringen av hjälpmedel till skolan samt samhälleliga föreställningar som att en inte ansågs “bildbar” eller “myndig” nog för att ordentligt utbilda sig. De grundskolor som barn med normbrytande funktionsvariationer fick utbilda sig i var segregerande, då de tvingades från sina föräldrar ifall de skulle gå i dem och väl där var disciplinen hård och kärlekslös. Däremot så ändrades detta under de sista 50 åren på 1900-talet, bl.a. genom en minskning av de negativa föreställningarna såsom att en normbrytande funktionsvariation skulle innebära “obildbarhet” eller “omyndighet” samt genom tekniska innovationer som underlättar skolgången (Nordiska Museets hemsida, 2015).
Handikapprörelsen och organisationer
Runt 1800-talets mitt så började folkrörelserna växa fram. De första rörelserna för människor med normbrytande funktionsvariationer. Då kallades den handikappsrörelsen och från början var det främst ett sätt att träffa andra människor med vissa funktionsvariationer. Senare fick de även ett samhällsförändrande syfte och det är dem som kämpat för att de med normbrytande funktionsvariation ska ha samma rätt i samhället.
Den första föreningen som skapades var Döfstumföreningen år 1868. Sedan följde många andra bla för blinda, hörselskadade och begränsad rörelseförmåga. Vissa av dessa föreningar leddes av personer med den specifika funktionsvarationen och i andra fall av människor som inte har det. Det har lett till en kamp inom vissa förbund för att ens få en representativ åsikt hörd utåt. Istället har ibland föreningar letts av utvalda så kallade huvudmän.
Tidigt 40-tal så började 4 organisationer samarbete på riksplan. Då för att verka tillsammans för delaktighet och ett mer samarbetsvilligt samhälle.
Idag finns det över 60 olika organisationer som rör flera olika sorters funktionsvariationer. Tillsammans är de över en halv miljon människor.
(Nordiska Museets hemsida, 2015)
Källor
http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/kort-historik-om-funktionsnedsattning
http://www.nordiskamuseet.se/sites/default/files/public/Samlingarna/aratal_ur_handikapphistorien.pdf
http://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/den-nazistiska-forfoljelsen-av-andra-grupper