Droger, missbruk
&
beroende
Alkohol och tobak är de två vanligaste formerna av droger i samhället. Anledningen till detta är att de är legaliserade, till skillnad från majoriteten av andra droger. Trots att de medför höga kostnader för samhället fortsätter de vara en stor del av vardagen för många och även en stor del i många kulturer.
Alkohol
Alkohol är den vardagliga benämningen på etanol (C2H5OH), men inom kemin är “alkohol” en benämning på ett ämne med en eller fler hydroxylmolekyler (OH) bundna vid en kolatom. Etanol metaboliseras inte, till skillnad från proteiner, kolhydrater och fett, av matsmältningsorganen utan av levern. Runt 20% av etanolen tas upp direkt i magsäcken och resten i tarmarna, och förs direkt ut i blodomloppet. Väl i blodomloppet förs det vidare till resten av kroppens organ.
Anledningen till varför etanol orsakar berusning och har sedativa (lugnande) effekter, såsom ångestdämpning, är för att det har samma effekt som sömnmedels (främst barbitaturers och bensodiazepiners) effekt på GABAA- receptorerna (GABA, “gamma aminobutyric acid”, är ett signalämnne i kroppen som förekommer i CNS, det centrala nervsystemet, och det är GABAA- receptorerna som styr mestadelen av de fysiologiska aktiviteterna av GABA i CNS). Etanol kan binda sig vid GABAA - receptorerna som en positiv alloster modulator, vilket betyder att det kan öka GABA’s effekt på receptorn och på så sätt öka GABA’s inverkan på neuronen som det binder sig vid. GABA är ett hämmande signalämne, det hindrar en nervimpuls från att ta sig vidare ifall det utsöndras, vilket leder det till den berusning som etanol orsakar: i och med en ökad effekt från GABA färdas nervimpulserna mycket långsammare i CNS, vilket leder till att en omsätter information (därmed avses bl.a. information från de sensoriska sinnena, alltså syn, känsel, hörsel, smak samt lukt, vilket leder till en förskjuten världsbild) mycket långsammare.
Etanols skadliga inverkan på kroppen härleds till det giftiga ämnet acetaldehyd som etanol metaboliseras till av enzymet alkoholdehydrogenas. Acetaldehyd skadar bl.a. nervsystemet, och kan därför orsaka psykosliknande tillstånd och hallucinationer. Att etanol kan öka GABAs effekt kan leda till att balansen mellan närtids- och långtidsminne rubbas, då GABA reglerar detta, vilket kan leda till minnesförlust och “black-outer”. Utöver detta finns det teorier om att det är acetaldehyden som är cancerogen, och alkoholhaltiga drycker kan orsaka cancerblidning i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, bröst, tjock- och ändtarm samt levern. Levern är hårt utsatt, då det är i denna som etanolen metaboliseras, och sjukdomar såsom levercirros (skrumplever, levern är skadad och ärrvävnad ersätter frisk vävnad vilket påverkar leverns funktion och kan orsaka cancer i levern) samt leverinflammation (ännu en risk för cancerbildning i levern). Utöver detta är alkohol en orsak till över 200 olika sorters sjukdomar.
Alkohol orsakar varje år runt 3,3 miljoner dödsfall, vilket motsvarar runt 5,9% av alla årliga dödsfall i världen.
Alkohol kostade år 2006 USA 223,5 miljarder dollar, inräknat minskad produktivitet, hälso- och medicinsk vård samt rättsliga kostnader.
Bilden ovan illustrerar antalet liter alkohol konsumerade per capita årligen.
Tobak
Tobak innehåller nikotin, en alkaloid (en kvävehaltig molekyl från växter som kan utöva fysiologisk effekt vid konsumtion) som är det ämne som orsakar beroendet. Nikotin agerar som agonist, alltså en substans som kan uppborda en fysiologisk reaktion vid kontakt med en neuroreceptor, vid speciella acetylkolinreceptorer som existerar i CNS såväl som det perifera nervsystemet och på skelettmuskulaturen, där det simulerar det egentliga naturliga signalämnet
acetylkolin.
Nikotin stimulerar utsöndrandet av hormonet noradrenalin (föregångare till adrenalin) som “skärper till sinnena”, alltså att det aktiverar det sympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet fungerar genom att omfördela blodflödet från exempelvis organen i matspjälkningen (som i ett farligt läge anses marginella) för att kunna transportera mer blod till främst hjärnan, vilket leder till att denna kan arbeta hårt och snabbt med hjälp av den ökade syre- och energiomsättningen. Utsöndringen av glukagon ökar och utsöndringen av insulin minskar (insulin är motpolen till glukagon, det ökar intagandet av kolhydrater till cellerna genom att sätta sig på speciella receptorer på cellen som reglerar intagandet av kolhydrater genom cellmembranet, och ökar på så sätt förbränningen av kolhydrater för att minska blodsockerhalten), vilket innebär att blodsockerhalten ökar då glukagon iscensätter nedbrytandet av lagrat glykogen (en polysackarid som lagras för att kunna användas vid dessa nödfall) i levern till glukos. Den ökade blodsockerhalten kan ge snabb energi till kroppen när den behöver, och detta varvas med ökat blodtryck och ökad slagfrekvens för att kunna transportera glukos och syre
snabbt runt i kroppen.
De kognitiva fördelar som ett nikotinrus ger är bl.a. att hjärnan kan arbeta snabbare och ökad finmotorik samt energi, och det är fördelar som dessa som spelar en stor roll i att nikotin blir beroendeframkallande, då belöningssystemet i hjärnan positivt kommer bejaka och eftersöka ett till sådant rus. Haken är däremot att en bygger upp tolerans (neuronen vänjer sig vid nikotinet som signalämne och då det inte är endokrint, alltså att det inte produceras i kroppen, kan det lättare brytas ner av enzymer) ju mer en använder nikotin, och detta gör så att en kräver mer och mer för att få något som liknar ens tidigare rus. Nikotin är dödligt i relativt små mängder: den dödliga dosen är runt 30-60 gram för en vuxen människa, och mindre för barn men betydligt mindre för spädbarn (som löper risken att utsättas för nikotin genom passiv rökning).
Rökning är en av de vanligaste formerna av tobaksintag, och därmed oftast genom cigaretter. Cigaretter är kemiska fabriker, som innehåller och bildar runt 4000 ämnen vid förbränning, varav 60 är cancerogena. Utöver att det spyr ut dessa ämnen i röken, och på så sätt , så innehåller även cigaretter tungmetallen kadmium. Kadmium kan, ifall den rökta cigaretten har slängts på marken, med hjälp av ex. vind och vatten föras vidare i ex. vattnets kretslopp och på så sätt hamna i sjöar och andra vattendrag. Många organismer, både växter och djur, tar skada av kadmium då det binder sig vid svavelföreningar och på så sätt hämmar vissa enzymers funktion.
Rökning orsakar bl.a. KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom), hjärtinfarkt och stroke, men den största av rökningens dödsorsaker är cancer, oftast i lungorna, strupen och munhålan, urinblåsan, njurarna, magsäcken, livmoderhalsen eller bukspottkörteln.
Tobak orsakar årligen runt 6 miljoner dödsfall, varav 600 000 genom passiv rökning. Ca 28% av dessa 600 000 är barn.
Tobak kostade årligen (mätt åren 2009-2011) USA 289 miljarder dollar, inräknat minskad produktivitet samt hälso- och medicinsk vård.
Källor och länkar:
CDC - ekonomisk fakta om rökning
Text: Malcolm Ek Sjödin
