Cannabis är en växt som egentligen heter Cannabis Sativa. Cannabis kan också kallas hasch, hascholja och marijuana beroende på hur du tar drogen. Ämnet som ger cannabis dess effekt är THC,  tetrahydrocannabinol, och de olika cannabis varianterna innehåller olika mycket THC där hascholjan är mest koncentrerad.

Effekterna kan bli allt från att känna sig avslappnad och lite berusad till att vara hungrig och få försämrade minnesfunktioner. Långvarig användning leder ofta till skadeverkningar som är främst psykiska som ångestattacker, depressioner m.m.

Effekterna uppkommer eftersom att THC påverkar funktionen av neurotransmittorn anandamid som finns i olika delar av hjärnan. Anadamid sätter sig på nervcellens receptorer och startar en signal som sedan förs vidare. (SOM JAG FÖRSTÅTT DET) THC kan inte direkt påverka dopamin systemet men neurotransmittorn GABA som i vanliga fall släpps ut för att hämna dopaminsignalerna kan THC påverka. THC hindrar frisättningen av GABA och mängden dopamin som stimulerar belöningssystemet ökar. THC kan också fästa på andra receptorer så som dem i Hippocampus som där korttidsminnet sitter och det är därför man kan få svårt att komma ihåg händelser då eftersom det blir svårare att lagra dem. THC påverkar också Hypothalamus som hanterar hungerkänslor som kan bli mer tydliga med cannabis.

Dessa droger påverkar främst det centrala nervsystemet. Dessa preparat gör att det skickas fler signalsubstanser i hjärnan och de förstärker sinneförminelser som tankar och beteenden. Och är t.ex. droger så som kokain, amfetamin och ecstasy.

• Ecstasy som även har hallucinogens egenskaper. Effekterna kan ofta vara eufori och känslan att vilja vara nära människor. Ibland kallar man detta konstgjord förälskelse som är relativt vanligt. Även uttorkning och värmeslag, eftersom serotonin kontrollerar kroppsvärmen, förekommer. Ecstasy ökar frisättningen av serotonin som sänder ut budskap i kroppen och till viss del påverkar ecstasy också utsättningen av noradrenalin. Serotonin fungerar så att efter det har skett synaps mellan två nervceller så åker neurotransmittorn tillbaka in i blåsorna som sitter vid änden av en nercell eller “städas” bort av enzymer. Sättet ecstasy påverkar är att den antingen fästa vid återupptagningsproteinet (det protein som ser till att serotoninet kommer tillbaka in i nervcellen) så att serotoninet inte kan komma tillbaka in i cellen. Detta gör att flera signaler skickas. Ecstasyn ändrar också på återupptagningsproteinet så att det blir som en extra kanal för serotoniet att frisättas ur. Detta ökar också nivån av serotoninet och därmed orsakar över stimuli.

Det har också blivit uppmärksammat på senaste år att regelbunden användning av ecstasy kan leda till hjärnskador på nervcellernas axon. Hur detta uppstår är förmål för vidare forskning. Det finns några teorier som att t.ex. eftersom att ecstasy bryts ner i hjärnan påverkar nedbrytningsprocessen nervcellens axon på något sätt eller att återupptagningsproteinet skulle börja absorbera andra neurotransmittorer som t.ex. dopamin som skull förstöra serotoninets system.  

•  Amfetamin är en drog som tillverkas på kemisk väg och tas därför främst som tabletter och kapslar men finns även som pulver eller kan utblandas i vätska. Effekterna kan vara allt ifrån ökad energi, att hungerkänslor försvinner och ökat blodtryck. Att ta stora doser av amfetamin kan leda till svettningar, feber, huvudvärk och yrsel. Amfetamin kan påverka kroppen på flera sätt. Dels att drogen kommer i via blodet och ökar frisättningen av dopamin och noradrenalin genom att med hjälp av återupptagningsproteinet ta sig in i nervcellen axon och orsaka att blåsorna med dopamin eller/och noradrenalin frigörs och signalen skickas vidare till nästa nervcell. Amfetamin kan också blockera återupptagningsproteinets process att föra dopaminet och noradrenalinet tillbaka till ursprungsnervcellen. Samt att amfetaminet hindrar enzymerna från att bryta ner signalsubstanserna. Detta kan inte kokain göra och därför är amfetaminruset långvarigare.

• Kokain har många likheter med amfetamin. Kokain kommer från kokaplantansbland och förekommer oftast i form av pulver som man sniffar. Pulvret kan också utlösas och injiceras. Effekterna är de samma som amfetamin men om man sniffar kokain ofta kan rinnande näsa, exsem runt näsborrarna och tjock hals vanliga konsekvenser. Om du injicerar kokain (eller andra droger) ökar också risken för överdosering och infektioner. Det senare speciellt om man delar sprutor eller använder smuttsiga.Kokain binds i hjärnan till återupptagningsproteinet (likt som amfetamin) och hindrar signalsubstanserna, här dopamin, från att komma tillbaka till ursprungsnervcellen och dopaminet fortsätter då att kolidera med receptorerna och skickar därmed fler signaler. Kokainet ökar också frisättningen av dopamin samtidigt som signalsubsansen inte bryts ner. Därmed ökar mängden dopamin.

Varför långvarigt användning av droger som påverkar belöningssystemet kan leda till bla depression är dels för att nercellerna blir okänsliga till en “normal” mängd dopamin, t.ex., och det krävs en större mängd för att få känslan av lycka och eufori. Den ökade mängden dopamin överstimulerar också skräckcentrumet i hjärnan vilket på sikt kan ge paranoia. Detta kan leda till ångestattacker och saker som skuggor och höga röster kan bli otroligt fruktansvärda.

Opiater är droger med smärtstillande effekt men även berusande egenskaper. Detta innefattar droger så som heroin, kodein och morfin och de kommer från växten opiumvallmon. Din kropp har ett opioia system som påverkar hur vi känner smärta, immunsystemet och vad vi har för känslomässiga reaktioner. Heroin och andra opiater påverkar opioidreceptorerna i hela det centrala nervsystemet och det är därför opiater har en smärtlindrande effekt. När du känner smärta skickas det signaler genom nervsystemet. Men när det blir för mycket smärta utsöndras hormoner, endorfiner, för att sakta ner smärtsignalen. Det som händer när en tar heroin är att det i kroppen bryts ner till morfin som imiterar endorfiner. Morfinet kan därför också sakta ner smärtsignalen och därmed ge en smärtlindrande effekt.

Euforin och njutningen känner du naturligt med hjälp av endorfiner som är verksamma i kroppens belöningscentrum. När du känner njutning så är det tre olika sorters nervceller som är aktiva. Endorfiner-, GABA- och dopaminneuroner. Endorfinerna kan hämna GABA från att minska dopaminutsläppet genom att binda till GABA-neurones opiatreceptorer. Detta gör att dopamin mängden blir högre. Men endorfiner kan också hämna utsöndringen av dopamin genom att binda till dopaminneuronen. På så sätt hålls belöningssystemet i balans. Heroin sätter sig på GABA-neuronens opiatreceptorer och imiterar endorfinerna. På detta sätt ökar dopamin mängden och belöningscentrumet stimuleras och du känner njutning. Men eftersom drogen håller i sig längre så blir effekter långvarigare än den endorfinerna har som snabbt bryts ner av kroppen. Heroinet/morfinet binder också till dopaminneuronen och hindrar endorfinerna från att hämna dopamin utsläppet. På så sätt hamnar systemet ur balans.

Heroin kan också påverka din andning. När du andas så är det neuroner i hjärnstammen som bestämmer rytmen. Hjärnstammen sitter i bakhuvudet och det är därför du t.ex. tappar andas när du slår i huvudet. De neuroner som kontrollerar andningen har opioidreceptorer. Alltså den sortens receptorer som morfin kan binda till. Andningen kan på så sätt försvagas eftersom morfinet så undertrycker signaler till andningsmuskelaturen.

Andra effekter som att pupillernas storlek förändras, tarmsystemet påverkas, kräkningar och hosta förekommer är för att dessa också har opioidreceptorer eller styrs delvis av endorfiner.

Heroin som injiceras har också en ökad risk för att sprida HIV, hepatit B och C om en delar sprutor eller använder smutsiga.

Hallucinogener är droger som LSD (förekommer ofta i små indränkata pappersbitar som du lägger på tungan), meskalin och psilocin. Dessa droger kan ge en hallucinationer och vanföreställningar, därav av namnet, redan vid små doser. Effekter så som förstorade pupiller, sämre uppfattning som tid och rum och ökat tårflöde är vanligt utöver hallucinationerna. Ångest, panik och paranoia är också vanliga reaktioner just för att hallucinogener främst påverkar hjärnan och psyket.

Vissa som tagit LSD drabbas av flashbacks. Alltså att veckor efter intaget av droger kommer den rusliknande effekten tillbaka. Dessa kan komma spontant eller triggas av saker som stress, utmattning eller andra droger. Varför vissa får dessa återtrippar är fortfarande okänt.

Idag är det ovanligare med LSD och en anledning skulle kunna vara just hallucationerna som kan ge väldigt obehagliga upplevelser vid intag även om dosen är låg.