top of page

Sockerberoende

“Sockerberoende” är en omdebatterad diagnos. Det går att ha ett skadligt intag av socker utan att det för den sakens skull är ett beroende.

Naturliga belöningar som god mat, sex och träning aktiverar samma områden i hjärnan som beroendeframkallande medel. Men sockerintag - och energibalansen - regleras framförallt i andra hjärnområden, och brist på socker ger hunger - en fysiologisk drift som är helt olik drogsug.

Andra skillnader mellan socker och beroendeframkallande medel är att de senare kan ge en tio gånger större frisättning av dopamin, och att socker inte ger samma förändringar i generna i hjärnans belöningssystem som beroendeframkallande medel gör. Socker är inte heller kopplat till karakteristiska abstinenssymtom på samma sätt.

Tillstånden har alltså vissa likheter, men läkare och forskare anser att ett onormalt sockerintag bör klassificeras som ätstörningar, tvångstankar eller “missbruksbeteende” - alltså ett uppvisande av vissa men inte alla beroendesymtom - och inte ett egentligt beroende. Andra liknande tillstånd är till exempel shoppingberoende och sexmissbruk.

Viktigt att poängtera är att vi faktiskt behöver ett visst sockerintag för att få energi och överleva.

 

Spelberoende

Spelberoende räknas som ett psykiatriskt tillstånd på liknande sätt som andra beroenden. Det brukar skiljas på spelproblem som motsvarar alkhoholmissbruk, och allvarligare problem som liknar alkoholberoende. Drygt 2% av befolkningen har spelproblem, och ytterligare 5% bedöms vara i riskzonen. Spelberoende är betydligt vanligare bland män än andra kön, framförallt i åldrarna 16-24 där över 9% uppger att de haft problem med sitt spelande det senaste året.

Om du eller någon du känner har ett spelbeteende som stämmer överens med minst 5 av punkterna nedan, och det har pågått en längre tid, kan det vara tecken på spelberoende eller risk för spelberoende:

  • Personen tänker ständigt på spel

  • För att behålla spänningen krävs det allt större summor att spela för.

  • Personen har misslyckats flera gånger med att begränsa spelandet eller att sluta spela.

  • Personen blir rastlös eller irriterad när hen försöker begränsa eller sluta sitt spelande.

  • Personen spelar för att slippa tänka på problem eller för att komma ifrån ångest eller nedstämdhet.

  • Personen återvänder till att spela efter att hen förlorat pengar.

  • Personen vill ta revansch för sina förluster.

  • Personen ljuger för att dölja hur mycket hen spelar, oavsett vem som frågar.

  • Personen har begått brott för att få pengar till spelandet: till exempel stöld, förskingring eller förfalskning.

  • Personen har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, möjlighet till utbildning eller karriär på grund av spelandet.

  • Personen förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en ekonomisk kris som uppstått på grund av spelandet.

 

Andra beroenden av sådant som inte är illegala droger är koffeinberoende och värktablettsberoende

 

Källor och länkar:

Artikel i Läkartidningen om sockerberoende

1177 om spelberoende

 

Text: Moa Sönnerbrandt

 

Missbruk av annat än droger

bottom of page